Gorgi roar barn.
Jehapps, så har en grupp förskolebarn fått roligt på bekostnad av min smärta. Det gick som så här att jag stod och målade takfossing och fick en stor klick uringul färg på kinden. Då jag är alla idol så stod ett antal förskolebarn och tittade på mig när jag målade. Förmodligen såg de mig som en gud eller något sådant. Dessa barn tyckte att det där med att få färg på sig var hur roligt som helst så de började skratta något hejdlöst.
Eftersom jag tycker om barn så bjöd jag på lite extra och tog ett par halvdana drag med penseln på mina kinder varpå ytterligare skratt följde. Därefter kom en fröken och undrade vad som var så roligt. Jag tar för givet att hon inte tolererade barns glädje och var fast medveten om att kväva den glädje hon nu uppfattade genom hennes onda sinnen. När hon såg att det roliga var att någon stod uppe på en ställning och målade sig själv i ansiktet så måste hon ha gått in i klimakterrariet på direkten för hon blev lika sur som citronsaft.
-Så där ska man väl ändå inte hålla på.
Sade hon med hög röst åt mig. I vilket fall som helst så fortsatte jag att måla för jag körde ju på ackord och beting så då har man inte tid att stå och ha tanter efter sig. Barn däremot har jag all tid i världen åt!
